I gymnasiet läste jag filosofi, och mycket av de jag lärde mig har jag glömt eller aldrig fått någon som helst användning för, men jag lärde mig också en av de viktigaste saker jag någonsin lärde mig under hela min skoltid. En lektion delgav nämligen får lärare i filosofi det allra högsta målet hos varje människa: lycka. Så överraskande enkelt att det nästan provocerar. Allt vi önskar oss – en solig sommar, en relation, att våra nära och kära ska må bra, mer pengar, att bli frisk när man är sjuk – önskar vi oss för att vi tror att det kommer att få oss att må bättre. Och våra önskningar bidrar till expansionen av Universum, så när vi önskar – under förutsättning att vi också tar emot – belönas vi med att må bra. Och därför blir vi aldrig tillfredsställda, hur många önskningar vi än får uppfyllda, för så länge vi befinner oss i det fysiska jordelivet är vår uppgift att bidra till expansionen genom våra önskningar.
Gör lidande en lycklig?
Den här kunskapen är egentligen inte särskilt viktig för att förstå att vi alla vill må bra. Det skrivs bok efter bok om hur man blir lycklig, och för den som vill gå ett steg längre finns de stora religionerna och yoga (nu snackar jag inte enbart om asanas, de fysiska övningar som förutom yogastudior idag hittas på såväl Youtube som gym), som har sina poänger då det ofta grundar sig på Universums lagar, men sen förvrängts och pyntats med diverse lidande (som buddhismens ”allt är dukkha”, vilket egentligen det enda jag minns från min gymnasietids religionslektioner) av förvirrade och olyckliga människor. Ofta består det av stränga regler, asketiskt leverne och olika övningar som, om man är riktigt disciplinerad under en längre tid, ska göra en lycklig för all tid och evighet. Mer än sällan leder det dock snarare till att anhängarna blir olyckliga om de överger sitt inre vägvisningssystem helt för att istället följa sina religioner.
Allt du behöver veta för att bli lycklig
När jag kom i kontakt med Abraham-Hicks bekräftades det jag lärt mig på filosofilektionen nära tio år tidigare, och lärde mig ännu ett förbluffande och näst intill provocerande enkelt fakta om lycka: för att bli lycklig, rikta din uppmärksamhet mot det du tycker om och vill ha mer av, inte det du inte vill ha mer av. Tänk tankar som känns bra, inte tankar som känns jobbiga alltså. Det innebär att ta på sig de föraktade skygglapparna, för inte nog med att vårt fokus avgör vårt känslotillstånd, utan även det vi skapar och få mer av. Undvik att läsa, prata och tänka på krig, fattigdom, punka på cykeln och annat du inte vill ha mer av såvida du inte vill a. bli på dåligt humör b. skapa mer av det, eller annat som får dig att bli på exakt samma dåliga humör.
Det intressanta är att alla vill bli lyckliga, men samtidigt vill många hålla fast i det som gör en olycklig. Vi vill må bra samtidigt som vi vill fortsätta tänka som får oss att må dåligt, såsom att älta det förflutna, bekymra sig för framtiden och grubbla över saker vi saknar kontroll över. Och så länge vi fortsätter tänka dessa tankar som känns jobbiga kommer vi att fortsätta må dåligt.
Vägvisningssystemet vi vägrar att använda oss av
Själv brukar jag ibland när jag pressat mig själv för länge tro att jag måste ha mer energi, men energin kommer som ett resultat av att man slappnar av och höjer humöret, inte för att man ska kunna pressa sig själv ännu mer. Andra dagar blir jag bara trött på att tänka på mer energi eftersom jag är klarsynt nog att inse att jag då bara skulle pressa mig. Motstånd i form av tankar hindrar inte bara det vi önskar från att komma till oss, utan även energin att strömma till oss. Känslorna är vårt vägvisningssystem som talar om för oss när vi gör motstånd respektive tillåter. Ju behagligare en tanke känns, desto mer gynnsam är den för både oss och allt som är Universum. Jobbiga tankar ska kännas jobbiga just för att vi ska undvika dem, precis som att vi rycker undan handen från en varm spisplatta så att vi inte ska få brännskador, tittar bort från starkt ljus för att inte skada ögonen och riskera att bli blinda eller äter när vi är hungriga för att kroppen ska få energi och överleva. Om ni någonsin undrat över vad som är vårt sjätte sinne så har ni svaret här. Känslorna är ett sinne i lika hög grad som lukten, smaken, hörseln, känseln och synen och minst lika viktigt.
Vilken sorts tankar väljer du att tänka?
Du måste vara självisk nog att följa känslorna och strunta i resten, för ingen har någon som helst nytta av dig när du mår dåligt ändå. Men för att bli lyckliga, och dessutom få det vi önskar som ett resultat av det, måste vi tänka tankar som gör oss lyckliga och undvika de som gör oss olyckliga. Vi behöver vara lika kräsna med vilka tankar vi väljer att tänka och vårt fokus som vi är med valet av vilken musik vi väljer på Spotify, vilken mat vi väljer på en meny och vilka kläder vi köper. En vegetarian väljer att inte äta kött eftersom det av etiska, miljö- och/eller hälsoskäl inte känns bra. Lika kräsna behöver vi vara med våra tankar om vi vill leva ett lyckligt liv. Bli lyckoterianer som väljer bort alla tankar som inte gör oss lyckliga. Allt annat är bortom all logik.
Många tror dock att de behöver någonting särskilt innan de kan vara lyckliga. Träffa någon, träffa den rätte, gå ner i vikt, drömjobbet, högre lön, varmare väder… Men om man låter ens lycka bero på någonting utanför en själv kan inte bara glömma lyckan, utan även det man önskar. Först när man är lycklig utan det kan det dyka upp i ens liv eftersom man då befinner sig på den frekvens som det man önskar sig är på, och glädje är inte ett särskilt högt pris att betala för att få det man vill ha så att man blir lycklig.














